tisdag 10 oktober 2017

Allt jag inte minns, del II Laide (87-165)


1. I de första sidorna i del II Laide beskrivs några människors syn på kärlek. Håller ni med dem? Jämför gärna med hur kärleken mellan Samuel och Laide framställs. Går det att definiera kärlek?

2. Hur uppfattar ni beskrivningen av Stockholm, s. 97-99? Känns den typiskt svensk eller typiskt storstad?

3. Kommentera vänskap utifrån denna del i romanen och jämför med er egen syn.

4. Ge exempel på inslag av tragik och komik i denna del. Vilken effekt får blandningen? Citera några roliga ordvändningar eller scener.

5. Vilken bild får man av Laide när det är hon själv som berättar? Jämför med bilden av henne ur Vandads och Samuels ögon?

6. Välj en sekvens som berörde dig och motivera varför.

6 kommentarer:

  1. 1. Kärleken mellan Laide och Samuel är både vacker, humoristisk och tragisk då de inte står ut med denna sorts närhet. Det går inte att definiera kärlek, utan vi alla har olika syn och känslor.
    2. I boken beskrivs Stockholm som en liten rutten håla, en liten stad som personen i fråga inte tycker om. Med beskrivningen man får, så känns inte Stockholm överhuvudtaget som en storstad, utan mer som en typisk svensk stad.
    3. Tidigare i boken är vänskapen mellan Samuel och Vandad okrossbar, men efter Laides och Samuels kärlek börjar Vandad bete sig som en svartsjuk pojkvän. Vänskap handlar om att ge och ta samt ha det roligt och trivas.
    4. Emot slutet av denna del så är det en fest och under festen så städar de köket; "Sen kräktes hon igen och sen stod vi där, i det här underliga köket som fortfarande kunde vara med i en katalog, bara fotografen valde rätt vinkel och bortsåg från stänkfläckarna och lukten." Det kan ses lite komiskt då inte en frisk människa skulle städa medan en fest fortfarande håller på, då det är som att städa efter ett lekande barn.
    Exempel på tragik är när Laide pratar om hennes och Samuels telefonsamtal och Samuel berättar om när hans kompisar omkom i en mopedolycka efter att de hade druckit alkohol.
    Det som är positivt med blandningen av tragik och komik är att hela berättelsen i säg får samma budskap med liknande innehåll, men berättelsen blir inte lika dyster som den kunde blivit om inte komik hade blandats in.
    5. I denna del beskrivs Laide på olika sätta, beroende på vems perspektiv. Ur hennes egna perspektiv framstår hon som en envis individ som är rädd för ensamheten, men samtidigt beskrivs hon som självupptagen ur Vandads ögon, vilket inte är så vidare positivt. Däremot ur Samuels ögon verkar Laide vara världens bästa person och generellt en social och omtänksam person.
    6. Den sekvensen som berörde mig mest var nog festen emot slutet av del 2, då jag kan relatera eftersom det finns några inside jokes som liknar händelser under festens gång.

    //Theo

    SvaraRadera
  2. 1. Kärleken mellan Laide och Samuel framställs som komplex då den är både intim och stel, intensive och alldaglig. Jag tror att det går att definiera kärlek på en individuell nivå men man kan inte definiera det på en universell nivå på grund av att synen på kärlek formas av erfarenheter och relation som enskilda personen har.

    2. Stockholm beskrivs som en ganska ordinarie svenska stad. Om det inte nämndes så hade jag nog inte gissat att det var Stockholm.

    3. Vänskap i denna delen i boken är som en tyst förståelse men om man inte är helt ärlig om sina känslor kan den lätt rubbas. Min personliga syn på vänskap är att man litar på varandra, är ärliga och trivs i varandras sällskap.

    4. En tragik del är när Samuel rädsla av glömma något eller någon som är viktigt för honom. "Fast jag har ett uselt minne. Det kanske därför jag behöver sakerna." En komisk del hur Samuel insinuerar konversationer med främlingar för att fråga dom om deras definition av kärlek. Blandning ger en neutralitet till boken. Hade den bara varit komisk så hade boken varit löjlig men om den enbart varit tragik hade det varit en tung och jobbig bok.

    5. Ur Laides egna perspektiv ser jag henne som en person som är målorienterad, envis och vill hjälpa människor. Ur Vandads perspektiv ser jag henne som en självupptagen och falsk person. Ur Samuels perspektiv ser jag henne som en nästa perfekt på alla viss.

    6. Klistermärkena på sida 105 på grund av det är en hemskt och beklagligen verkligen situation.

    // Carolina

    SvaraRadera
  3. 1. Som både Theo och Carolina har nämnt är inte kärleken relativt definierbar förrän vi granskar den på individnivå. Därför håller jag inte med någon av beskrivningarna.
    2. ”Sen hoppade jag på tåget in till stan” är ett typiskt citat som effektivt gestaltar en större stad. Denna beskrivning förstörs så snart som Laide fått syn på det typiskt svenska skogslandskapet som omringar huvudstaden, viken hon beskriver som en liten håla som inte kommer kunna växa större än vad den redan är. Därför anser jag att beskrivningen av Stockholm är typiskt svenskt.
    3. Vänskapen som Samuel och Vandad besitter verkar ha nått en vändpunkt när Vandad får ett svartsjukt tonläge i sitt berättande. Han vekar inte tycka om Laide och det verkar inte som att han vill det heller under några omständigheter. En vänskap som denna anser inte jag som önskvärd. Istället för att leta fel så kunde Vandad förslagsvis försökt finna sidor hos henne som han tyckte om, för Samuels skull. Å andra sidan kunde Samuel kanske ha lyssnat på Vandads svartsjuka drag och övervägt värdet av en relation som hans bästa vän ogillar.
    4. Några tragiska inslag är självklart Laides historier från sitt arbete med de stackars kvinnorna som hon så gärna vill hjälpa, men inte kan göra så mycket för trots allt. Samhällets frågor och normer framställs enkelt som tragiska eftersom att det är lätt att komma underfund med hur oerhört svårt det är att ändra på dessa.
    Generellt tycker jag att hela Samuels personlighet verkar en aning komisk just för hans oförutsägbarhet. Impulsiviteten gör Samuel lite svår att greppa, vilket jag tycker är positivt. Blandningen av dessa gillar jag också starkt. Ibland kan det förvisso kännas konstigt när det skiftar stämning så drastiskt i romanen, men detta anser jag lyfter boken till en högre dimension då det underförstått förklaras om hur många sidor av samhället och en enda person det finns.
    5. Laide verkar ha aningen större tankar om sig själv än vad Vandad har om henne. Eftersom att en förfining av sig själv och andra är lika lätt att åstadkomma som en förfulning av en annan, är det svårt att definiera en enda bild av Laide. Istället föreställer jag mig att alla tre ser och uttrycker olika sidor av henne, vilka vi får ta hänsyn till när vi läser för att kunna förstå återberättaren.
    6. En sekvens som berörde mig var scenen efter nyår när Samuel sitter med Laide på kafét och förklarar hur vi enklast minns personer och händelser genom att hälla vattenglaset över sig. Detta fick mig att tänka och att inse att det finns någonting bakom den associationen till oförutsägbara händelser.

    Karin Jansson

    SvaraRadera
  4. Tack för dessa inlägg! Vill ni med hjälp av lite citat fördjupa de olika bilderna av Laide?

    SvaraRadera
  5. 3. En viktig del i en vänskapsrelation är att man kan lita på varandra, precis som Samuel och Vandad visar. T.ex när de delar lika på allt och menar på att det jämnar ut sig i slutändan även fast de innerst inne kanske vet att det inte kommer sluta så. Det verkar som att de båda genuint vill varandra gott. Samtidigt har de sina rollkonflikter exempelvis då Samuel träffar Laide och Vandad menar på att Laide inte är rätt för Samuel, vilket visar på svartsjuka/ avundsjuka.
    // Linda Amanda Rebecca

    SvaraRadera
  6. 5."[M]an framstår som en idiot och jag vill inte framstå som en idiot, jag vill framstå som jag" säger Laide i början av del två. Detta tyder på att hon är mån om hur andra ser på henne. På festen när hon bland annat pratar om politik styrks detta antagande.
    // Rebecca och Amanda

    SvaraRadera